- Hur avskaffandet av det fria skolvalet kommer öka segregationen
Jacob D. Ott
Den fria användningen av skolpengen garanterar valfrihet för elever och deras föräldrar, trots detta vill flera riksdagspartier inskränka på denna konkurrens i välfärden. En reform som hotar samhällets ungdomar och kan sätta landet på en kurs mot segregation skriver Jacob Ott
Det svenska friskolesystemet har sedan 90-talet givit ungdomar möjligheten att få mer kontroll över sin framtid. Friskolorna är inga privata institutioner med höga avgifter, det var istället en reform efter Milton Friedmans modell om skolpengen. Det ger varje förälder oavsett ekonomiska förutsättningar det fria valet att disponera sitt barns bidrag till valfri skola. Föräldern kan ge det till den lokala kommunala skolan. Eller kanske en skola som de vet har bäst utbildning i regionen.
Inför höstens val är det många partier som går till val på att avskaffa vinstdrivande friskolor. Men inte bara de vinstdrivande skolorna hade varit hotade. Samtliga skolor utan kommunala huvudmän kan komma att försvinna. Avskaffandet av friskolor hade inte varit en jämlikhetsreform, det hade varit en segregationsreform.
Om nästkommande regering skulle avskaffa det fria skolvalet och tvinga friskolor att stänga skulle Sverige inte bara koncentrera byggnads- och utbildningskostnader hos kommunerna, något som garanterat hade höjt skattetrycket. En sådan reform skulle också se till att elever som bor i välbärgade områden får bättre utbildning.
Dessutom kommer pluralismen, som i ett dynamiskt och fritt samhälle får möjlighet att växa, helt stagnera. Enligt modellen som gällde innan friskolorna introducerades blev barn placerade beroende på postnummer. Något som ser till att individer från olika områden inte träffas. En garant för att separera individer och grupper från varandra, inte för att individerna i fråga inte bör träffas utan för att staten har omöjliggjort det.
***
Svenskar är i regel väldigt stolta över den svenska välfärden men på grund av detta är debatten om vinster i den fylld med skrämsel. Det leder till att samhället hellre förverkar valfriheten i välfärden, än att låta företag ta ut avkastning. Idag är svensk skola gratis för alla, men att avskaffa det fria skolvalet skulle ändra denna dynamik. Visst, på pappret hade skolgången varit avgiftsfri. Men då hade den riktiga skolavgiften varit postnumret. Dynamiken blir då att om du har pengar kan du lika gärna flytta och på så sätt välja fritt. Skolavgiften blir alltså adressens pris.
Inkomstskillnader hos föräldrar är idag inte en avgörande faktor för barnets utbildning. Detta ger alla individer jämlika förutsättningar. Vad dina föräldrar har gjort blir irrelevant, men om den adress dina föräldrar har råd att bo på blir avgörande för kvaliteten på utbildning. Då betalar inte bara barnen för svällande byråkrati som ett statligt monopol innebär i skatt. De betalar också på utbildningsnivå.
***
Barn skulle inte bara hållas ifrån varandra, ungdomar skulle inte få gå på en skola som passar dem. Friskolesystemet skapar miljöer där likasinnade elever möts. Om någon söker sig till en musikskola kommer de träffa andra med liknande intressen. Det gör klimatet för barnen mer sympatiskt och förstående. Deras egenheter kanske inte verkar lika konstiga i en miljö där de har samhörighet. Detta minskar social alienering i klassrummen. Men trots att man hittar likasinnade kan de komma från olika områden och samhällsklasser, det är det vackra med Sveriges friskolesystem.
En nedstängning av friskolorna hade på kort sikt ökat barngrupperna i de kommunala. Detta hade minskat fokuset på varje enskilt barn. Ett större fokus på varje enskild elev från lärare kan förbättra möjligheten att hitta diagnoser i ung ålder för att snabbt få den hjälp man behöver.
Friskolor är inte ett sätt att lansera ditt barn på aktiemarknaden, det är ett sätt att sätta ditt barn i miljön som passar bäst.
Självklart bör skolan besitta trygga miljöer med fokus på studier, men det sker bäst när det uppstår frihet på marknaden. De skolor som inte presterar kommer att gå med förlust, eftersom bristen på ansökningar leder till negativa resultat och mindre pengar. Konkurrensen ser till att de bästa skolorna blir kvar.
***
Den fasta liberala principen är frihet men under ansvar. Oseriösa aktörer kommer inte bara halka efter på grund av konkurrens, men om skolan inte lyder skollagen skall skolledningen självklart få ta konsekvenserna. Är utbildningen bristfällig måste det också åtgärdas. Men ett antal oseriösa aktörer ger inte fog till kollektiv bestraffning på en hel marknad.
Jacob D. Ott
Ordförande: Mises-Institutet
Skapa din egen webbplats med Webador